Vad är röstsök?

Carolyn Lööw

Röstsök, att använda röstkommandon för att söka efter information i bland annat Google eller Bing, har på riktigt kommit för att stanna. Redan 2016 sa Google att 20% av mobila sökningar görs via röst. I förhållande till andra siffror som företaget gått ut med tidigare var det dock lågt – redan under 2010 sa man att 25% av sökningar från Android-telefoner i USA var röstsökningar.

En anledning till att röstkommandon blir allt vanligare är att det är både enklare och snabbare att ställa en fråga muntligt än att skriva in den. Enligt en undersökning gjord vid Stanford University går det tre gånger snabbare att använda speech-to-text än att manuellt skriva in texten. Flera undersökningar som gjorts tyder på att det inte enbart är bland ungdomar som trenden växer. Även äldre målgrupper anammar det nya gränssnittet – både hemma och bland andra människor.

Hur fungerar Google?

För att förstå hur röstsök fungerar måste vi börja med att förstå hur Googles algoritmer fungerar. Röstsök är ett nytt gränssnitt med en förbättrad användarupplevelse (eller kommer i alla fall att bli i takt med att assistenterna utvecklas), men resultatet kommer fortfarande att baseras på hur systemen är byggda. Med andra ord kommer gränssnittet i sig inte att lösa problemet med dåligt strukturerade data.

Under 2013 släppte Google algoritmuppdateringen Hummingbird. Det blev grunden till att inte bara ta hänsyn till vad användare sökte efter, utan vad de faktiskt menade med sökningen.

Det tvingade sökmotoroptimerare att byta strategi. Från att ha jobbat med sökordsdensitet, var de nu tvungna att faktiskt försöka förstå syftet bakom sökningen, för att svara på användarens egentliga fråga.

Från att ha jobbat med sökordsdensitet, var de nu tvungna att faktiskt försöka förstå syftet bakom sökningen, för att svara på användarens egentliga fråga.

Med röstsök tas detta ännu ett steg längre. I takt med att man använder röstassistenten, lär den sig hur användaren pratar och blir duktigare på att förstå vad som faktiskt menas. Sökmotorn förstår också i större utsträckning hur sökningar som görs efter varandra hänger ihop.

Hur söker man?

Vi har redan konstaterat att en stor del av mobila sökningar görs med röst, framförallt i engelskspråkiga länder där röstassistenter funnits under en längre tid. Men hur påverkar röstsökningar det faktiska sökbeteendet?

Förenklat kan vi dela in sökbeteendet i tre faser. Under 2000-talet gjordes majoriteten av alla sökningar via datorer. Sökfraserna hölls korta, ofta bara med ett eller ett fåtal ord. För att få mer specifika resultat la man till fler ord – lite på samma sätt som man använder filter i webbshoppar.

2010-talet kan beskrivas som årtiondet då smartphones tog över större delen av sökningar. Vi började i större och större utsträckning använda längre sökfraser – gärna formulerade som frågor, eller innehållandes “nära mig”. Sökningar på mobiler har utvecklats så mycket att vi nu inte ens behöver skriva in “nära mig” när vi letar efter tjänster eller platser – i de flesta fall kommer Google att presentera relevanta resultat som ligger närmast den plats där vi befinner oss.

Fram till 2020-talet kommer vi troligtvis att se en förflyttning där allt fler sökningar görs via röst. Det blir spännande att se när röstsökningarna slår över till att stå för majoriteten av de sökningar som görs! Redan nu kan vi se en förändring i sökbeteende, i takt med att användare anpassar sig efter gränssnittet. Röstsök görs ofta som hela meningar, vilket gör att antalet ord ökar i förhållande till sökningar på desktop eller smartphone. De görs också i större utsträckning än tidigare i form av frågor.

Hur ser sökresultatet ut?

Det är inte bara tolkningen av sökfrågorna som ställer till med utmaningar för sökmotorerna. En större fråga är hur svaren ska presenteras när det inte finns en skärm att visa upp resultatet på. Google har valt att lösa detta genom att använda deras ”Quick Answers”– en kort snutt information som hämtas från en webbplats som anses besvara frågan på bästa sätt. När en fråga ställs via röst läser Google helt enkelt upp resultatet som visas i Quick Answer-rutan, tillsammans med webbplatsens namn.

Google Quick Answers, eller ”Answer Boxes” som de också kallas, introducerades på allvar i sökresultatet under 2016, då de framförallt syntes i resultatet för frågor som började med “Vad är”. Sedan dess har de kompletterats med svar för flera andra typer av frågor, och visas högst upp i det organiska resultatet (nedanför annonserna). Att svaret visas över den första positionen i resultatet har gett rutan smeknamnet “position zero”, eller “position noll”.

Det svar som visas i rutan hämtas i de flesta fall från någon av webbplatserna som rankar organiskt på plats 1–10, men man behöver inte ranka på första plats för att ha chans att synas där. Faktiskt är det relativt sällan webbplatsen som rankar på plats ett som syns.

Som sökmotoroptimerare pratar vi ofta om vikten av att ranka på första sidan i sökresultatet (du känner väl till de meme som säger “den bästa platsen att gömma en död kropp på är andra sidan i Googles sökresultat”?). I takt med att allt fler användare går över till att använda röstsök kommer vi istället att prata om vikten att synas på position noll.

Det är inte längre de tre översta resultaten som kommer att synas på den begränsade skärmytan när man gör en sökning. Istället kommer den enda position som räknas att vara den som läses upp. För hur många kommer att klicka sig vidare i resultatet, när det är så enkelt att göra en ny sökning?

Slutsats

Vi kan se att röstsök växer och det kommer troligtvis inte att avta inom en överskådlig framtid. Det är både bra och dåligt för marknadsförare (och troligtvis väldigt bra för användare).

Det är bra för marknadsförare som ser potentialen och redan nu börjar anpassa sin SEO-strategi för röstsök. Det är dåligt för de som ignorerar det förändrade användarbeteendet och fortsätter att skapa samma typ av innehåll som tidigare.

Det är dags att se över sin SEO-strategi för att se till att de möter de förändrade kraven från besökarna. Just nu är det perfekta tillfället att börja.

Läs nästa post om hur du kan optimera dina sidor för att öka chanserna att dyka upp i Google Quick Answers här.

Läs även

Hur lyckas jag med A/B-testning?

Hur lyckas jag med A/B-testning?

Av Andreas Almqvist Gref 18 mars, 2019