Research för produktutveckling

Frida Morberg

Att bedriva research för produktutveckling är ett insiktsfullt arbete, och som vi har nämnt tidigare så är det viktigt att triangulera research genom att kombinera olika metoder (se inlägget Sen när blev data endast kvantitativ?) men även att se till att göra datan tillgänglig och spårbar för att på så sätt kunna fatta datadrivna beslut.

Men den research vi gör har olika syften, vilket påverkar såväl metoderna vi använder som resultatet vi kan förvänta oss. Exempelvis kan användningstester genomföras av en rad olika anledningar och det är viktigt för oss att ha funderat på vad dessa anledningar är innan vi sätter igång. På så sätt säkerställer vi att vi får ut ett användbart resultat.

Research i tre faser

För att förklara det övergripande tankesättet finns det i huvudsak tre former av research kopplad till produktutveckling:

  • Explorativ
  • Formativ
  • Summativ.

Bara en sådan sak som att inför en research-insats fundera på vilken typ av research som du ämnar att genomföra, kommer att hjälpa dig framåt. Det får dig att fokusera ditt arbete på sådana metoder och tillvägagångssätt som också uppfyller det övergripande syftet. Så låt oss gå igenom dem!

Explorativ research

Sitter du med en fundering som “vi behöver göra något nytt/annorlunda!” men inte har någon som helst aning om hur du ska ta din fundering vidare behöver du antagligen genomföra explorativ research. Det innebär att du genomför arbete utan att egentligen veta vad du kan tänkas hitta. Även denna form av research behöver ha någon form av riktning (annars kommer den aldrig bli klar) men en researchfråga skulle kunna utformas ungefär så här:

“Hur kan vi som e-handel nå en ny målgrupp och vad behöver vi göra för förändringar för att denna nya målgrupp ska känna att de vill handla av just oss?”

Förväntat resultat från explorativ research är intressanta områden att arbeta vidare på och en riktning för fortsatt produktutveckling. Förvänta er inte konkreta lösningar efter sådant arbete utan snarare att du kan börja genomföra designsprintar och skissworkshops baserat på resultatet och därefter iterera skisser och design.

Exempel på metoder för explorativ research är djupintervjuer, etnografiska studier, customer journey mapping m.fl. Helt enkelt metoder där fokus är att mer öppet kartlägga användarna och så småningom även hitta mönster i beteenden och behov.

Formativ research

Har du kommit så långt att du sitter med en lösning på skärmen framför dig och funderar på om den fungerar så är det dags att ta till formativ research. Ordet “formativ” är kanske mest känt från skolvärlden där man pratar om formativ bedömning, dvs:

“Ett aktivt arbete med formativ bedömning innebär att sträva efter en lärandekultur och ett undervisningsklimat där elever vill lära och får möjlighet att lära sig att lära.” (Skolverket)

Inom produktutveckling innebär detta i praktiken att vi utvärderar det vi gör löpande, under tiden vi designar det, för att veta om vi är på rätt väg. Är vi inte det behöver vi veta det så att vi kan förändra vår design och inte lägger energi på något som ändå inte kommer att fungera i slutändan. Formativ research kan med fördel genomföras i flera faser av designen, såväl på tidiga handritade koncept som utarbetade väldesignade gränssnitt. Syftet är dock att utvärdera om designen håller, så du måste alltid vara beredd på att tänka om. Exempel på researchfråga skulle kunna vara:

“Hur använder målgruppen det nya köpflödet och vad finns det för potentiella hinder för att de ska ta sig hela vägen?”

De huvudsakliga metoderna för just formativ research är användningstester och A/B-testning. För mer information om dessa kan du läsa mer i våra tidigare inlägg Användningstester – vad, hur och varför, Användningstest: Tre tekniker + tre verktyg en testledare använder samt Hur lyckas jag med A/B-testning?

Formativ research kan med fördel genomföras i flera faser av designen

Summativ research

Även “summativ” är vanligast förekommande i skolvärlden och beskrivs på följande sätt:

“Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle.” (Wikipedia)

Precis som det låter handlar summativ research om att utvärdera hur en tjänst mår i sitt nuvarande tillstånd. Om vi för befintlig produkt gör användningstester, genomför en heuristisk utvärdering eller kanske gräver i analytics så är det summativ research. Syftet med denna form av research är att kartlägga befintligt användande och befintliga flöden för att på så sätt identifiera områden som kan förbättras. På Conversionista gör vi regelbundet konverteringsutvärderingar och användningstester av summativ art för att hjälpa våra kunder komma vidare med deras tjänster och sajter.

Researchfrågan skulle därmed kunna formuleras som följer:

“Hur används tjänsten idag och vad finns det för potential till förbättring för att användare ska konvertera i högre utsträckning?”

Har du inte genomfört ett summativt användningstest på din tjänst tidigare – gör det direkt! Vi lovar att du kommer att lära dig massor!

Har du inte genomfört ett summativt användningstest på din tjänst tidigare – gör det direkt!

Research under produktutvecklingen

Med detta sagt är research för produktutveckling inte en insats som görs en gång och sedan aldrig mer. Research bedrivs för att vi ska lära oss om våra användare i syfte att skapa förändring, vilket också betyder att det behöver göras fortlöpande och alltid. De olika typerna av research är kopplade till olika delar av en designprocess, vilket gör att alla typer av research inte behöver bedrivas jämnt. Det beror helt enkelt på var i processen ni är.
Såhär kan det till exempel ut för de som arbetar enligt Double diamond:

I undersökningen “The state of User research” som kom ut januari 2019 angav 75% av de svarande att deras bolag inte gör tillräckligt med research, samtidigt som en annan studie från november 2019 visade att allt fler företag har insett att “involvera research så tidigt som möjligt är väsentligt för att en produkt ska lyckas” (fritt översatt från Four top UX Challenges for 2020 and how to solve them). Utmaningen i nästa steg blir att få in löpande research i det dagliga arbetet, men för att ens komma så långt behöver vi börja någonstans.

Så tycker du själv att ditt bolag inte genomför tillräckligt med research så är du inte ensam. Med ett väloljat research-maskineri kan hypoteser till såväl löpande produktutveckling samt optimeringsprocessen bli så otroligt mycket starkare, så sätt igång om du inte redan har gjort det. Ett första användningstest är en bra början!

För att få mer inspiration kring hur du samlar all denna research och tar tillvara på den över tid rekommenderar vi våra tidigare inlägg kring Atomic research; Allt du behöver veta om Atomic research samt Gå in i det nya decenniet med Atomic research.

Lycka till med din research!

Läs även